Min kära syster ringde mig idag och berättade att hon inte kommer att ha möjlighet att komma på vår höstfest i helgen. Jag hade mina föraningar om att det skulle kunna bli så. Det är ju en bit att åka mellan Jokkmokk och Umeå så det är fullt förståeligt att man drar sig lite för att köra den sträckan för att sedan endast hinna stanna i 1 1/2 dag. I och med det så bangar nog också lillebror som skulle hoppa på i Luleå, självkart förstår man det med. Fast anledningen att syrran inte kunde komma var inte körsträckan utan ett för hektiskt liv i övrigt med för mycket på agendan för helgen för att kunna åka bort. Vi får försöka hitta ett annat tillfälle då dom kan komma!
Trist? Ja mycket!
Arg? Inte ett dugg!
Besviken? Nej, inte ett dugg där heller.
Ledsen? Mycket... ha ha, nej men faktiskt lite för det hade varit kul att träffa mina kära syskon. Det var lite coolt att det bara var dom som skulle komma, utan respektive även om jag gillar dom skarpt. Det hade blivit en liten syskongrej som jag såg fram emot! Det får vi göra en annan gång förhoppningsvis.
Lättad? Lite faktiskt, det kändes som att jag satt lite press på dom att dom måste komma. Så jag har haft lite dåligt samvete, men nu slipper jag det!
Nu ska jag bara se till att avboka övernattningslägenheten jag bokat upp.
Puss och kram lillebror!!! Jag känner ungefär som du...att det ska vara så svårt att få det att fungera med en tur till Ume, men vi kommer hela bunten istället efter jul & kul! Förhoppningsvis ses vi kanske 6-8:e i Lulle!
SvaraRadera